’80′s cookbook’

Det är någonting med matbilder tagna från ovan alltså…

 

〜３日間

Efter en del turistade den första dagen så bytte vi nyttig information och utbildning mot hjärnlöst shoppande och ständigt ätande i bland annat Myeongdong, Sinsa och Hongdae. Jag är något av en matoman som redan sitter och planerar i huvudet vad jag ska äta till middag när jag sitter och äter frukost. Däremot flög tiden (vad som kändes) 2 gånger snabbare än vad den gör hemma i Tokyo, så det var knappt att man hann göra någonting innan det var dags för mattid igen. Inte gjorde det mig något dock. Shun lider också av samma matsjukdom som jag, något som ibland dock kan ha sina nedgångar… Efter lunch i Sinsa (liknar japanska Daikanyama) så ville han ta en kaffe på café FIKA i närheten. Jag som fortfarande var mätt från lunchen tog en latte och tittade på medan Shun försökte halsa ner en gigantisk banan och chokladkaka. “Är den god?” “…Näe” “Varför äter du den då?” “Om jag inte gör det känns det som om den har vunnit…” Vet inte om det var för att han åt 4/5 av den och sen gav upp eller för att han blev mätt på den (och inte kunde äta middag) att han gick och tjurade resten av dagen.

buffé

Den senaste månaden har skolan planerat en stor “skolfestival” där alla klasser tvingas skriva olika frågor om Japan och den japanska kulturen. Förra året hade de reklamtema, vilket gick ut på att alla delade upp sig i 4 och gjorde egna reklamfilmer á la crazy japanese style. Sjukt kul. Så varför fick vår kull nitlotten i år och straffades med att räkna ut hur många procent av befolkningen som röker?

I går var den stora dagen och vår klass (lägsta japanska-nivån i hela skolan), var nog mest opeppade och oengagerade av alla. Tävlingen gick ut på att man skulle svara på frågor som ställdes från de andra klasserna. Ut i från de tre svarsalternativen man fick kunde man hålla upp en skylt med vilket svar man trodde var rätt. Vi gissade lite halvhjärtat där och där, använde min iPhones ordbok lite när det behövdes och snart så befann vi oss helt plötsligt bland topp 3 bästa klasserna. Hela klassen började kasta med knytnävarna i luften, skrek när rätt svar hade getts och garvade åt oss själva. Slutade med att vi, skolans underdogs, vann hela tävlingen… sicken ironi.

Firade vinsten med koreansk buffé och karaoke med några av koreanerna i klassen. Första gången vi har lyckats göra något med dem efter skoltid. Lite oundvikligt stelt stundvis, men helt klart ett steg närmare att bryta språkbarriären som finns i mellan.

world’s best verger

Okej, måste samla mig lite. Det är sådär få gånger man äter något riktigt, riktigt, rysligt gott och som man vet att man kommer att komma ihåg i resten av sitt liv. Mozzarellapizzan med valnöts- och äpplekompott som jag åt tillsammans med Herm när vi var i Seoul är en av dem.  Den här vegetariska hamburgaren med avocado, hembakat bröd och syrlig sallad på Deva Deva Café i Kichijoji har nu fått äran att ingå i den gruppen matminnen.

Kichijoji är verkligen ett ställe jag skulle vilja bo i. Det finns sockersöta eklektiska caféer, second-hand butiker, och en stor härlig park. Vad mer kan man begära? Nästa gång det dras dit ska vi ta och prova veggie-pizzan som för övrigt också såg minst sagt behagande ut. In other words: Kyaaaaaaaa.

Soylent Green

When I’m more bored than usually, I tend to play with my food…

Zup Gurt?

The french really know their stuff with yogurt. Not that swedish yogurt is any less ‘good:ier’, hey we won the world yogurt award (Yes, there is such a thing) just a year back or so, but there’s just something about tiny glass jars filled with french yogurt and raspberry jam that really speaks to me while in the supermarket.

Jaime Does

Ibland funderar jag över om jag innerst inne är lite nationalistisk trots att jag gång på gång snackar skit om Stockholm och människorna här. Om man som jag sitter och letar efter engelska kommentarer på svenska klipp på YouTube eller ivrigt laddar ner Stockholm-avsnittet från Jamie Oliver’s nya tv-serie Jamie Does…måste man nog ändå konstatera att jag har lite blågul kärlek någonstans i blodet.

Även om Jamie i sin kulinariska resa till Stockholm och skärgården visar en mer eller mindre korrekt bild av vad som är typiskt “svenskt” (surströmming, knäckebröd, och även en snabb titt på hur alkohol är lösningen till alla stela svenskars problem) kan man inte undgå att bli lite äcklad av glorifieringen. Svenskar är blonda och modeller. Alla svenskar bastar i skärgården och hoppar näck i sjön då de tycker det är så skönt att vara nakna. Visserligen håller jag med hur han säger att bra mat är viktigt för svenskar. Folk kräver bra och relativt nyttig mat och håller inte tillbaka på klagomålen om de inte får det… Längtar till blåbärs- och svampplock i skogen i höst, då ska det banne mig lagas awesome pajer.

Brunie

Det har kliat i bakhänderna på mig de senaste dagarna så idag gick jag och köpte lite nötter och choklad och gjorde en miniversion av Chocolate & Zucchinis lyxbrownies fast med jordnötssmör istället för hasselnötsmassa. Märkte hur ringrostig jag var på kladdkaksfronten för jag gjorde en aning småfel. Skulle bl a annat ha tagit ut kakan lite tidigare eftersom min satsdel var mindre än orginalreceptet. Well well, gott var det. På andra sidan är väl rätt svårt för smör, kakao, jordnötssmör och choklad att inte bli gott.

Edit: Andra gången blev det betydligt bättre. Då hittade jag dessutom på ett eget recept, hoho. Hör du dig själv? Taaant!

….Nästa gång blire lussebulls!

Orginalrecept

Omelett

Improviserade lite och gjorde godaste omeletten ever! Prosciutto, Tomat, Basilika…. Yum-my! Hade jag lagt till lite ost i pannan hade det blivit bortom denna värld.

Köpte två nya kokböcker på Åhléns rean som är i gång just nu. Kanske är det höstmörkret, men jag vill laga nya recept hela tiden! Imorgon blir det nog hemlagad pizza med mozzarella och hela paketet… Alla jag känner reser bort eller jobbar heltid så vad gör man… fyller hålet med tröstmat och säsong 6 av Frasier. Hurray life.