Tag Archives: sweden

houseman

20 Oct

Jag är en sån som ständigt tänker vad jag ska jag laga till middag medan jag fortfarande äter frukost och föredrar att lägga pengar på mat av god kvalité än små spontana klädinköp (kan dock behövas nu när lönen rullar in). Grabben som är lite av clean- och tvätt-freak har fått ta över diskandet och tvättandet hemma medan kvinnan fixar mat på bordet. På senare tid har vi dock provat att byta rollerna lite grann.

Då han varit barista i Meiji Jingumae förut kan han sitt kaffe men hur är det med mat som inte är pasta samt instant-pasta-sås (jag rannsakade hemmet i Sangenjaya och hittade minst 10 st plastförpackningar med färdig köttfärssås – sa hejdå utan större separationsångest)? Fick bortförklaringen då att många av männen som bor ensamma efter att ha flyttat hemifrån inte kan laga mat själva från scratch utan antagligen alltid ätit mammas mat och lite tagit den för givet. Jag svarar genom att peka på Mokomichi, en skådespelare samt lite av en hunk som har sitt 5 min långa matprogram Moco’s Kitchen varje morgon på TV. “Om du vill ha pannkakor eller Chahan (Fried Rice) så lämna det mig” svarade han då malligt med högra handen på vänstra bicepsen.

Så därför… Shun’s Kitchen – Veggie Chahan gjord på genmai, portobello svamp, morot, gochujangsås blev då det första ut på menyn. Flickan klagar inte då hon blir matad asiatiskt, men däremot kommer nog aldrig disk att toppa laga mat.

nadeshikobullar

26 May

Har gått in varje dag på Gamla Ullevi’s hemsida senaste veckan för att titta om biljetterna för Japan-Sverige matchen i damfotboll (20:e Juni) släppts än, och nu idag äntligen har man öppnat bokningssidan så jag roffade mig snabbt åt mig två biljetter och ett par billiga SJ-biljetter. Jag föredrar egentligen att själv spela fotboll än att titta på det, men det kanske är för att jag har faktiskt aldrig sett en officiell match…? Vet inte ens riktigt vilket lag jag ‘håller’ på. Borde kanske vara Sverige?

På något sätt gillar jag ändå hur Nadeshiko grabbat åt sig den uppmärksamheten de förtjänar i Japan, efter att ha levt i männens skugga en lång tid. Tydligen har antalet fotbollstjejer i Japan ökat trippelt sedan de vann världsmästerskapet. Grabben ser sjukt fram emot att få se Göteborg och att försöka ge sig på utmaningen att äta upp Hagabullen alldeles ensam. En detaljerad rapport tillkommer.

よっしゃ、やっとナデシコジャパン対スウェーデンのチケットをゲットした!私は見るよりサッカーをするの方が好きけど、公式戦を見た事がないから、楽しみしている。前、彼氏はストックホルムしか行ってないから、彼もGöteborgの観光とか、ハーガーカフェの有名な山のように大きいシナモンロールを食べるのは楽しみしていると思う。w チームはどっちを応援するかまだ決めてないんけど。。ナデシコジャパンの闘争心が気に入っているけれども、やっぱ スウェーデンかな?

swedish sakura

3 May

2 veckor kvar av konstant plugg till sluttentan och man är fri för terminen (tja, har ju en mesig 7,5 kurs i sommar men den räknas knappt). Kan bli en hel del dåligt bloggande men bjuder på lite fin svensk sakura från gårdagens hanami i Kungsan och dagens hemgjordna makrobiotiska bento så länge.

終末試験はあと2週間…  ブログを書くの時間があまりないけど、短くアップデートしてみます。昨日は友達とお花見をしたけど、スウェーデンの桜を見てご覧〜

14th of april

14 Apr

Welcome to Sweden.

一ヶ月

17 Nov

Ja, då har man bokat hembiljetten till Sverige då. Känns nästintill onaturligt att åka hem. Man har gått och skapat sig ett liv på andra sidan jorden och slungas sedan nu tillbaka till det andra man hade skapat till sig där hemma. Inte för att det i Sverige var något sämre, men annorlunda…

Sitter och bläddrar i lite makrobiotiska kokböcker jag lånat från jobbet och funderar vad som ska lagas till nästa choushoku paatii (frukost-fest, folk kommer iklädda pyjamas och det kollas på random feel-good film samt äts scones m.m). 楽しみ〜

‘dolce far niente’

1 Nov

Sitter och knappar nästa veckas små projekt i iPhonen och äter dagens ekonomiska (+makrobiotiska, oh yeh) lunch hemma. Kimchi, tofu, hemmagjord tsukudani (långkokt konbu i soja), misosoppa och brunt ris toppat med natto och avocado. Billigt och allt vad man behöver. Blir en hel del små modellprojekt fram tills jul. Ska försöka hinna med så mycket jag kan tills det bär hemåt mot Sverige igen.

Tanken att åka hem har kommit i kapp mig de senaste dagarna. Det känns kanske något taskigt att säga att man inte längtar hem, men just nu känns det så. Självklart finns det människor där hemma som man alltid kommer att sakna, oavsett. Däremot saknar jag inte Stockholm som stad särskilt mycket. Mysigt att besöka 2-3 veckor under julen eller sommarn, äta sin årliga dos av kanelbullar, lussebullar och knäckebröd, men sedan händer det att man lätt blir rastlös och sitter hemma och degar bort. Kanske är det en fråga om ha självdisciplinen nog att inte bli det kanske…

Om man hade frågat mig ca 6 mån efter att jag flyttat till Japan om jag skulle tänka mig bo här i x antal år hade jag förmodligen sagt att jag var klar med Japan. Det är inte först efter ett ca 10 mån- 1 år man faktiskt assimilerat sig i samhället och blivit “japan”. Snackat med många andra utländska modeller med jobbet och de flesta håller med att första halvåret är jobbigast och som mest prövande för en västerlänning med västerländska tankesätt. Man går runt som en förstaringare på gymnasiet, med stora naiva uppspärrade ögon och en skräck om att göra fel och göra bort sig inför infödingsfolket. Lost in Translation är inte en ganska så fel avbild av hur Tokyo är. Trots en population på 12 milj kan man ibland kan man känna sig så ynkligt ensam och isolerad att man bara vill kura ihop sig i sängen och prata/gråta med någon fin skype-vän. Allt är annorlunda. Allt är systematiskt/byråkratiskt, något som man lär sig att både älska och hata. Vissa saker (som egentligen man tycker borde uppdateras) är på ett visst sätt bara för att det alltid har varit så, och därför förblir. Trots den starka envisheten om att bevara traditionerna så ändras Japan lite varje dag. Ena dagen har man byggt en gigantiskt tennisboll som håller emot atombomber och kärnkatastrofer, en annan så säljer man öl vars burk ändrar färg beroende på vilken temperatur den står i (‘Asahi Tokyo Sky Tree Tower Cans‘, blå i rumstemperatur, lila kylda). Även om man nu vant sig och inte blir lika överraskad att se vuxna män utklädda till gigantiska mobiler på gatan, slutar Tokyo aldrig, aldrig, att överraska en.

Även om jag har lite mer än en månad kvar här, så är det här inte slutet för dig och mig Tokyo-san… 絶対に。

iburahimovichi

19 Aug

Jag tycker alltid det är lika kul att få syn på svenska produkter i japanska affärer. Jag kan förstå varför man importerar Bokstavskex eller gör en bok om skandinaviska ting såsom kanelbullar, mode och interiör design. Kex är gott, och kanelbullar gör en fin framsida på en bok.

Varför man på Kaldi (kaffe och europeisk mat-kedja) dock väljer att importera och sälja Findus Pulvermos har jag dock lite svårt att förstå. Visst att många japaner gillar instantmat (Här äts tex SPAM mycket flitigt och har dessutom en mycket catchig och övertygande reklam), och att ordet “svenskt” förmodligen lockar många japaner, men vart glammen med tillsatsrikt smaklöst fluff ligger kan man fråga sig… Och vem sitter och väljer vilka varor som ska importeras egentligen? Ungkarlen Bengt, 55, som bor i Gubbängen och penpalar tips om billiga svenska lyxvaror till sina japanska vänner? Kanske det…

Follow

Get every new post delivered to your Inbox.